Är vi i Östtyskland eller i Sverige?

1 november, 2011

ROLF K KOLUMN| Jag måste läsa det korta TT-telegrammet två gånger för att det verkligen ska gå in vad som stod där. Och – tyvärr – det är precis samma text första gången som den andra.  Läsaren informeras om att den svenska säkerhetspolisen, SÄPO, begärt prövning om innehållet i Birgitta Almgrens bok ”Inte bara spioner” eftersom man misstänker att brott mot tystnadsplikten har begåtts. I boken beskriver författaren, utan att nämna namn, svenskar som gått den östtyska diktaturens säkerhetstjänst Stasis ärenden.

Efter att boken kom ut i september har debatten om de svenska Stasi-medarbetarna intensifierats. Åsikterna om hur registret där svenskarna finns splittrar den svenska politiska ledningen. Moderaterna blir såväl i regeringen som i Riksdagen allt mer ensamma om att säga nej till att släppa namnen till offentligheten. Samtidigt finns det i den moderata riksdagsgruppen ett stort antal ledamöter som går på offentlighetslinjen.

Justitiekanslern har beslutat att det ska inledas en förundersökning och har gett uppdraget till den Internationella åklagarkammaren i Stockholm.

I sitt beslut om förundersökning konstaterar JK att Birgitta Almgrens bok innehåller information som ger det anledning att tro att brott mot tystnadsplikten verkligen har begåtts.

Kalla vindar från den gamla DDR-diktaturen blåser över Sverige. Hur kan vi annars ha hamnat i denna situation där en svensk forskare och författare utreds för brott – i Sverige – för att hon avslöjar att svenska medborgare har sålt ut sitt eget land till kommunistdiktaturens säkerhetstjänst för över 20 år sedan?

Varför vill inte moderaterna i regeringen öppna Stasis arkiv? Varför vill inte SÄPO öppna Stasis arkiv? Vem ska skyddas? Och varför får Birgitta Almgren munkavle som om hon befanns sig i helt annat samhällssystem än det svenska?

Sedan det blev känt att det fanns svenskar (vem skulle tro något annat?) i Stasiarkiven har vi från allt för många håll fått höra bortförklaringar och svepskäl hur dessa människor hamnat i Stasis garn. Landsförräderiet har förringats och borde uppenbarligen helst glömmas bort.

Vi är på väg mot en präktig skandal i Sverige om denna förundersökning får fortgå. Och nog har vår svenska säkerhetspolis landat fel när den vill lagsöka en svensk forskare i demokratins tjänst?

Det är hög tid att såväl justitieministern som statsministern fattar beslut om att öppna Stasiregistren och få slut på denna ovärdiga rättsprocess mot Birgitta Almgren. Det börjar lukta rättsröta.

 


En skam för Sverige om inte Ganna Chyzevska får stanna

19 oktober, 2011

ROLF K KOLUMN| Europadomstolen har tillfälligt stoppat utvisningen av den nästan blinda, hörselskadade och demenssjuka 91-åriga ukrainska kvinnan Ganna Chyzevskas.
Kvinnan har inga släktingar i Ukraina – alla bor i Sverige. Enligt läkarexpertis kan den 91-åriga kvinnan vid en utvisning hamna i ett förrvirringstillstånd som leder till döden. Den lagstiftning som säger att undantag för att stanna kvar i Sverige kan göras vid synnerligen ömmande fall är uppenbarligen inte tillräcklig.

Migrationsminister Tobias Billström gömmer sig bakom paragraferna och ser ”…inte något utrymme för att förändra lagstiftningen”.
Om inte detta är ett ömmande fall så visa mig ett!
Att göra det möjligt för människor som är i samma situation som den 91-åriga kvinnan att få stanna i Sverige skulle enligt Billström generera kostnader som Sverige inte har resurser till. Det är svårt att tro.
Till Expressen säger Billström: ”I stället måste man titta på vad det är för politik som vi har valt i Sverige. Vi har valt att i första hand erbjuda människor skydd”.

Med risk för att hamna i ett tveksamt populistiskt träsk kan jag ändå inte låta mig förvånas över försvaret av en lagstiftning som gör det ”rätt” att visa ut en sjuk 91-årig kvinna – med hela sin familj här – från Sverige, medan det samtidigt finns internationella brottslingar, med grova brott på sina samveten, i våra fängelser som kostar betydligt mer än vad det skulle kosta att låta Ganna Chyzevska få stanna. ”Vi har valt att ge människor skydd”, säger Billström. Och tycker att man ska akta sig att ändra lagen med utgångspunkt från ett enskilt fall.

Vi är alla enskilda fall. Det är utifrån alla enskilda som lagarna måste stiftas. Det är vi alla enskilda tillsammans som utgör invånarna i Sverige. Alla lagar och regler måste utgå från att de berör enskilda människor och inte ett grått anonymt kollektiv.

En politikers främsta uppgift är inte att tolka lagen och försvara sig bakom tolkningen. Antingen står man upp för lagen om man anser den vara korrekt, eller så försöker man ändra den. Tycker man att lagen är fel – då är det upp till våra riksdagsledamöter att ändra den. Tolka lagen, det kan jurister syssla med, inte lagstiftande eller laginitierande politiker.

Om 91-åriga Ganna Chyzevska inte får leva resten av sitt liv i närheten av sin familj i Sverige på grund av omänsklig lagtolkning faller skammen tung på den eller de ansvariga.


Oenigheten mellan Kina och Indien växer

18 oktober, 2011

UTRIKES| Kina och Indien är två mäktiga länder i Asien som har kommit att stå emot varandra. Två länder med mycket gemensamt men ändå så mycket olika.
För många i väst har Indien blivit ett bättre alternativ att satsa på än den kinesiska diktaturen. I bakgrunden finns en konflikt direkt mellan de båda länderna. Ett allt närmare samarbete mellan Indien och Vietnam har också fått Kina att protestera.
Indien har nyligen beslutat placera ut en division av den gemensamma indisk/ryska roboten BrahMos på gränsen till Kina. Skälet anges vara för att neutralisera ett möjligt krigshot från Kina.
Samtidigt moderniseras i Ryssland hangarfartyget Vikramaditja (tidigare Amiral Gorsjkov) för att nästa år levereras till Indien. Fartyget ska då vara moderniserat för 2,3 miljarder dollar.
Kina har nyligen sjösatt sitt första hangarfartyg. Efter många år vid varv har fartyget moderniserats, utrustats och provkörts.Fartyget byggdes från början för den sovjetiska flottan och köptes från Ukraina 1998.
Enligt Kinaexperten Rick Fisher pågår i Kina just nu bygget av ytterligare en eller två hangarfartyg. Fisher tror att Kina år 2020 har sex hangarfartyg, tre av dessa atomdrivna.

Indien och Sydkinesiska sjön
Det har under senare tid hettat till i Sydkinesiska sjön när det gäller äganderätten till öarna i havet.
Under senare år har Vietnam genomfört en rad aktiviteter i det omstridda havsområdet vilka man från kinesiskt håll anses hota den kinesiska suveräniteten. Från Kina gör man anspråk på 29 öar området.
Trots protester från Peking har Vietnam tidigare i år inlett ett samarbete med Indien när det gäller gas- oh oljeutvinning i området. De båda länderna har också inlett ett mlitärt samarbete.
Från kinesisk sida har man hel tiden uppmanat Indien att undvika inblandning i konflikten om öarna i Sydkinesiska sjön.

Indien investerar i Sydkinesiska sjön
Men trots dessa varningar har indiska oljeföretag arbetat tillsammans med vietnamesiska intressen. Så har det indiska företaget ONGC Videsh Ltd investerat 2 250 miljoner dollar för olje och gasutvinning i Sydkinesiska sjön. De indiska och vietnamesiska regeringarna har också förklarat att de ska öka sitt samarbete när det gäller militär, handel och investeringar. Som en del i avtalet ska Indien hjälpa Vietnam i träningen av deras ubåtsstyrkor.
Från Vietnam hävdar man att det indisk-vietnamesiska samarbetet inte strider mot några internationella överenskommelser och att de kinesiska protesterna inte har någon laglig grund.

ROLF K NILSSON


Danmarks statsminister på Stockholmsbesök

17 oktober, 2011

INRIKES| På måndagen tog statsminister Fredrik Reinfeldt emot Danmarks nya socialdemokratiska statsminister Helle Thorning-Schmidt. Besöket är hennes första i Sverige som statsminister. På dagordningen återfanns den ekonomiska och finansiella krisen i Europa, förberedelserna inför Europeiska Rådets möte den 23 oktober, det danska EU-ordförandeskapet våren 2012 och Sverige och Danmarks prioritering av miljö- och klimatfrågor.
Men någon längre tid att bekanta sig med varandra eller för att diskutera var det inte avsatt – drygt en timme som dessutom innehöll lunch.
Helle Thorning-Schmidt, anser att samtliga EU-länder och inte bara euroländerna ska vara med och lösa den uppkomna skuldkrisen. Både vara med och ta ansvar men också delta i besluten. Detta framkom på den presskonferens de båda statsministrarna höll efter sin arbetslunch.
Efter snabbesöket i Stockholm stod Helsingfors på agendan för den danska statsministern och ett möte med sin finske kollega Jyrki Katainen.


Ryska bombplan över Nordsjön och förstärkningar på Kurilerna

16 oktober, 2011

UTRIKES|I onsdags genomförde två ryska strategiska bombplan av typen Tu-95MS patrullering av vad som man beskriver ”neutrala vatten i Nordsjön” i den ryska statliga nättidningen Rysslands Röst. Båda planen ska fått ”eskort!” av Tyfon och F-16 plan från Storbritannien, Nederländerna och Danmark.

Patrulleringen varade i 17 timmar då besättningarna tränades i ”navigering över sjölandskap utan landmärken”. De båda planen tankades också i luften.

Som extra bonus berättar Rysslands Röst att man från rysk sida regelbundet genomför patrulleringar av Arktis, Atlantens, Svarta havets och Stilla havets neutrala vatten.

Nya luftvärnsrobotar till Kurilerna
Samtidigt som nyheten om patrulleringen över Nordsjön kunde man i den engelskspråkiga versionen av Pravda läsa om ryska förstärkningar på Kurilerna. Bland annat har det ryska luftvärnsrobotsystemet Buk-M1 installerats och en bataljon stridsvagnar av modellen T-80 har tillsammans med modern kommunikationsutrustning anlänt ögruppen. Man har tidigare från den ryska statsledningen förklarat att inom några år så ska det finnas ett kraftfullt ryskt försvarssystem på ögruppen.

Pravda: ”Tokyos hysteri med anledning av den ryske presidents besök på Kurilerna i slutet av förra året har visat Moskva att regionen måste ha mer övertygande argument än nedgrävda lätta stridsvagnar. Riktigheten i detta förstärktes då det amerikanska utrikesdepartementet i Washington förklarade att USA såg de södra Kurilerna som japanskt territorium.”

Två nya baser
Pravda berättar att I maj I år så godkändes det ryska försvarsdepartementets planer på att stärka beväpningen för de styrkor som finns placerade på Kurilerna. Helt klart med upprustningen ska det vara inom fyra till fem år.
Enligt planen ska två nya militärbaser byggas. En för luftvärnsrobotar och en för stridsvagnar. Renoveringsarbetet och utbyggnaden av den redan befintliga flygplatsen har börjat.
De ryska trupperna på Kurilerna ska också förses med ett mobilt kustrobotsystem ”Bastion” som ska hantera missiler av typen ”Yakhont”.

2014, absolut senast 2015, ska de militära anläggningarna ha fått ett helt nytt utseende och trupperna ska ha moderna vapen och modern utrustning och beväpningen av trupperna ha fått ett helt annat ansikte än det har idag. Håller den materiella upprustningsplanen blir det inte ytterligare truppförstärkningar.

ROLF  K NILSSON

 


Raka rör om rysk geopolitik

10 oktober, 2011

ROLF K KOLUMN| En ledare i måndagens Hufvudstadsbladet i Helsingfors pekar på Rysslands geopolitiska mål och förberedelser. Ledaren inleder med att referera till vad som nyligen sagts i den geopolitiska debatten i Finland. Förre statsministern och presidentkandidaten Paavo Lipponen har förklarat att ”Geopolitiken är tillbaka”. En grupp av tidigare militärer och forskare hade bara några dagar tidigare kommit fram till att geopolitiken är tillbaka när man ser på Rysslands militära utveckling och Finland.

I sin ledare skriver Yrsa Grüne att geopolitiken ”…omfattar också rågrannen och Natomedlemmen Norge, det formellt icke militärt allierade Sverige samt Natoländerna Danmark och Island.” Presidentkandidaten för Finlands gröna, Pekka Haavsto, har vid ett seminarium om svenska lärdomar för Finland konstaterat att en massinvasion över östgränsen är osannolik. Något som nog de flesta håller med om. Så ock Hufvudstadsbladets Yrsa Grüne som skriver: ”Det har han alldeles rätt i. Det mest troliga är inte stöveltramp över en landsgräns, utan fallskärmsjägarskor från luften, oberoende från vilket håll ett anfall kan tänkas komma. Till och med pansarvagnarna rullar antagligen in i ett transportplan innan de börjar knäcka träd på finländsk mark.” Och hon fortsätter: ”Men då han drar fram exemplet med det norsk-ryska avtalet om en länge omstridd gräns utan att samtidigt nämna att Ryssland planerar två nya brigader i Arktis och att gasledningen Nord Stream antagligen är orsaken till en rysk militär förskjutning mot Europa, undrar man om han inte känner till fakta eller om han vill dölja dem.”  Jag ställer mig i kön till de frågande.

Yrsa Grüne gör sedan det raka konstaterandet att Ryssland står beredda att försvara sina ekonomiska intressen med militära medel och att det finns alla skäl att tro att man från ryskt håll också menar detta.
När det gäller det finska försvarets framtid kommer Yrsa Grüne med en sanning som vi borde kunna ta till oss också i Sverige. Hon konstaterar att försvara ett territorium inte enbart innebär att slå tillbaka angrepp. Det innebär också att manmåste bygga upp ett försvar som har förmågan att bemöta överraskningsangrepp med motangrepp som den presumtive fienden inte kunnat vänta sig. ”Det är förmågan att överraska som ger en trovärdighet som avskräcker.”

För några veckor sedan fanns en annan artikel Hufvudstadsbladet som berättade om en rapport från bland andra den pensionerade översten Heikki Hult om Rysslands militära utveckling. I rapporten slås fast att Ryssland med sina nyvaknade stormaktsambitioner inte skulle möta mycket motstånd i Europa. EU har inget gemensamt försvar och Nato utan USA väger lätt mot Ryssland. När rapporten presenterades på den finska försvarshögskolan förklarade Heikki Hult: ”Västeuropa har i praktiken avväpnat sig självt. Storbritannien, Frankrike och Tyskland har fortfarande något slags regionalt försvar. Men Norden och Baltikum utgör ett militärt vakuum”.

Medan västvärlden med finanskris och strategiska omvärderingar av hotbilderna skär ner i sina försvarsbudgetar och satsar på snabbinsatsstyrkor spenderar Ryssland hundratals miljoner euro för att modernisera sina väpnade styrkor. Ryssland har flyttat sin strategiska tyngdpunkt närmare Centraleuropa. Det nya västra militärområdet, med St Petersburg, förfogar idag över en tredjedel av den totala militära kapaciteten i Ryssland. Till sitt förfogande har militärområdet bland annat 24 armébrigader, tre luftburna eller marina infanteribrigader. Styrkor som är i konstant beredskap. Enligt Heikki Hult har flera av dess brigader extremt hög operationsfärdighet inom några timmar. Inget land i Västeuropa har förmågan att reagera lika snabbt. Nato har förvisso gjort upp planer för att försvara Estland, Lettland och Litauen. Men inofficiellt handlar det om att försöka återta dem.

Pensionerade finske brigadgeneralen Lauri Kiianlinna säger till Hufvudstadsbladet att Ryssland inte alls ligger efter när det gäller den militärteknologiska utvecklingen. På vissa områden ligger man till och med före, till exempel när det gäller luftvärnssystem. Skribenterna av rapporten betonar för tidningen att man inte vill måla upp någon direkt hotbild utan på ett enkelt sätt beskriva Rysslands militära kapacitet och ambitioner. Som en förklaring till den ryska upprustningen pekar rapporten på att man i Kreml tänkt om när det gäller den geopolitiska situationen. Ryssland strävar nu efter att kunna utöva sitt inflytande över vad man betraktar som sin intressesfär – det som förr var Warszawapakten.

”För små alliansfria länder som Finland skapar de geopolitiska förändringarna i vårt närområde en allt djupare osäkerhet”, kan man läsa i rapporten. Det finns mycket intressant i finska dagstidningar.

ROLF K NILSSON

 

 


Gazprom granskas av EU

10 oktober, 2011

UTRIKES| En stor nyhet i de länder där den ryska energijätten Gazprom är verksam har sedan slutet av förra månaden varit de razzior EU–kommissionen låtit genomföra på ett 20-tal platser i tio länder på Gazproms dotterföretag i Central- och Östeuropa. Misstanken som fanns var att företagen brutit mot EU:s konkurrenslagar. I raden av misstankar kan nämnas uppdelning av marknaden, förhindrande av nättillträde och en överprissättning.

Det Gazprom misstänks ägna sig åt i Europa genom moderbolaget eller dotterbolagen är att förhindra den liberalisering av el- och gasmarknaden som EU står för. En liberalisering som skulle innebära inte bara lägre priser för konsumenterna utan också ökad energisäkerhet.  Från EU:s sida vill man förebygga att enskilda företag kontrollerar såväl tillgång som distribution av gas. En affärsidé som Gazprom inte vill släppa.

Det största tyska gasföretaget E.ON Ruhrgas, Gazprom i Berlin och det österrikiska OMV har vittnat om att deras kontor fått besök. För Deutsche Welle bekräftade E.ON Ruhrgas talesperson Helmut Roloff att inspektörer kommit och att man samarbetar med dem. Också RWE i Tyskland och Gazprom i Tjeckien fick besök. ”Gazprom har ingenting att dölja och avvaktar lugnt undersökningen”, förklarade talespersonen för tyska Gazprom.

I förra veckan kom reaktionerna från Ryssland. Hur Putin blev informerad av Gazproms VD Alexej Miller och hur samtalet utspann sig mellan dem efter EU:s räd kan man ta del av på Vladimir Putins hemsida. Ett samtal där Miller informerar sin höge chef om det inträffade och de näst intill faderliga råd och kommentarer Putin har till det inträffade och vad som bör göras. Putin uttrycker sin stora tacksamhet för att ingen blivit gripen. Miller inflikar att ingen blivit gripen ”än”. Putin instruerar Miller om att Gazprom måste samarbeta med myndigheterna i EU. Och Miller förklarar att Gazprom är berett at försvara sina rättigheter i domstol om det skulle bli aktuellt. Och sedan kommer löftena från Miller hur man ska ta sig an problemet och med det verkar Putin vara nöjd. Han förklarar att han ska följa undersökningarna med mycket stort intresse.

Efter att man i samtalet lämnat händelserna i EU lovordar Putin Gazproms asiatiska marknad och instruerar Miller att komma med detaljerade förslag på hur Gazprom ska kunna expandera i Japan, Sydkorea och Kina. Liknande dramatik har vi kunnat se och läsa tidigare i rysk media när det gäller kontakten mellan premiärministern och hans ministrar. Väl regisserade samtal i TV och mycket detaljerade beskrivningar i text om hur Putin och hans ministrar arbetar och hur Putin alltid har ett klokt råd att ge på vägen.

Enligt International Herald Tribune så innebär EU:s räder ett förändrat klimat i förhållandet mellan EU och Ryssland. Eftersom det i år har funnits ett rikligare utbud av gas i Europa än tidigare har man från EU sett en möjlighet att minska Gazproms makt över konsumenterna. ”Ett fönster för att genomföra konkurrenspolitiken har öppnats”. På grund av den ökade mängden gas på marknaden har Gazprom för tillfället förlorat en del av sin makt.

ROLF K NILSSON

 

 


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.